Ma 8a
Vi fortsätter med ekvationslösning och förenklingar
Ma 9a
Rymdgeometriprov
NOlab x2 9a
Vi gjorde labben vi inte hann med när vi läste genetik.
Vi extraherade vårt eget DNA så att vi kunde titta på det
En löpande dokumentation av arbete,läxor och annat kul! Hoppas ni har nytta av bloggen, lämna gärna en kommentar.
söndag 9 december 2012
onsdagen den 5:e november
Ma 8a
Ekvationer.
Jätteduktiga är ni!
NO 9a
Prov på alkaner, alkener, alkyner
NOlab x2 8a
Tre smålabbar på nervsystemet.
Skriva klart och lämna in labrapporten
Jobba med övningarna inför provet på tisdag nästa vecka
Ekvationer.
Jätteduktiga är ni!
NO 9a
Prov på alkaner, alkener, alkyner
NOlab x2 8a
Tre smålabbar på nervsystemet.
Skriva klart och lämna in labrapporten
Jobba med övningarna inför provet på tisdag nästa vecka
onsdag 5 december 2012
Tisdagen den 4:e december
Ma 8a
Vi arbetar på med negativa tal och parenteser. Många hann börja med multiplikation av variabler också.
Mentorstid
Klassen försöker komma överens om en klasströja
NO 8a
Vi omarbetade labbrapporterna.
Profiltid.
Mycket mattearbete men också en hel del NO inför provet imorgon
Ma 9a
Många saknades, flera har inte arbetat.
Prov på fredag...
Vi arbetar på med negativa tal och parenteser. Många hann börja med multiplikation av variabler också.
Mentorstid
Klassen försöker komma överens om en klasströja
NO 8a
Vi omarbetade labbrapporterna.
Profiltid.
Mycket mattearbete men också en hel del NO inför provet imorgon
Ma 9a
Många saknades, flera har inte arbetat.
Prov på fredag...
måndag 3 december 2012
Inför kemiprov år 9
Nu har siffrorna blivit lite hur som helst men alla frågor finns här.
De viktiga begreppen är tyvärr kvar på skolan men jag kan lägga in dessa imorgon.
Länk till ljudbok:
http://www.liber.se/Kampanjer/Grundskola-kampanj/Spektrum/Spektrum-Kemi/Spektrum-Kemi-mp3/
Kapitel 9 fram till fossila bränslen. Alltså INTE fossila bränslen och resten....
Lightboken:
Organisk kemi 2 s. 85 - 86
Stora boken:
Organisk kemi 2 s. 162 – 163
De viktiga begreppen är tyvärr kvar på skolan men jag kan lägga in dessa imorgon.
Länk till ljudbok:
http://www.liber.se/Kampanjer/Grundskola-kampanj/Spektrum/Spektrum-Kemi/Spektrum-Kemi-mp3/
Kapitel 9 fram till fossila bränslen. Alltså INTE fossila bränslen och resten....
Lightboken:
Organisk kemi s. 80 – 81, 82 - 84
1.
Vad är en
kolförening?
2.
Var hittar du
kolföreningar?
3.
Vilka är de tre
vanligaste formerna av grundämnet kol?
4.
Hur sitter atomerna
ihop med varandra i de tre olika formerna?
5.
Vad kan man
använda diamant till?
6.
Varför är grafit
ett så mjukt ämne?
7.
Vad används
grafit till?
8.
Vad är träkol?
9.
Hur många
bindningar kan en kolatom ha?
10.
Ange
molekylformeln för metan
11.
Ange
strukturformeln för etan.
12.
Varför heter
kolväten just kolväten?
13.
Vad används
kolväten till?
14.
Vilket är det
enklaste kolvätet? Skriv molekylformel och rita strukturformel för metan.
15.
Var hittar vi
metan?
16.
Vad använder vi
biogas till och varifrån får vi biogasen?
17.
Vad använder man
etan till?
18.
Vad använder man
propan och butan till? Skriv molekylformel och rita strukturformel för båda.
19.
Vilka kolväten
heter alkaner?
20.
Hur vet man på
namnet att det är en alkan?
21.
Hur många
kolatomer har alkaner som är gaser, vätskor respektive fasta ämnen?
22.
Hur många
väteatomer har en alkan med 14 kolatomer?
23.
Det finns två
olika sorters butan: normalbutan och isobutan. Vilka skillnader och likheter
har de?
1. Vad
menas med dubbelbindning?
2. Vad
heter den grupp av kolväten som har dubbelbindningar?
3. Rita
strukturformeln för eten och ange molekylformeln
4. Vad
används eten till?
5. Vad
menas med trippelbindning?
6. Vad
heter den grupp av kolväten som har trippelbindningar?
7. Rita
strukturformeln för etyn och ange molekylformeln
8. Vad
används etyn till?
9. Vilka
två namn har det kolväte som används till svetsning?
10.
Vad menas med att ett kolväte är
a) Mättat
b) Omättat
Stora boken:
Organisk kemi s. 152 – 155, 156 - 161
1. Vad
är en kolförening?
2. Var
hittar du kolföreningar?
3. Vilka
är de tre vanligaste formerna av grundämnet kol?
4. Hur
sitter atomerna ihop med varandra i de tre olika formerna?
5. Vad
kan man använda diamant till?
6. Varför
är grafit ett så mjukt ämne?
7. Vad
används grafit till?
8. Hur
fungerar aktivt kol?
9. Vad
kan man använda aktivt kol till?
10.
Berätta lite om fullerener, nanorör och
karbyner
11.
Hur många bindningar kan en kolatom ha?
12.
Ange molekylformeln för metan
13.
Ange strukturformeln för etan.
14.
Varför heter kolväten just kolväten?
15.
Vad används kolväten till?
16.
Vilket är det enklaste kolvätet? Skriv
molekylformel och rita strukturformel för metan.
17.
Var hittar vi metan?
18.
Vad använder vi biogas till och vad ÄR
biogas en blandning av?
19.
Vad använder man etan till?
20.
Vad använder man propan och butan till?
Skriv molekylformel och rita strukturformel för båda.
21.
Vilka kolväten heter alkaner?
22.
Hur vet man på namnet att det är en
alkan?
23.
Hur många kolatomer har alkaner som är
gaser, vätskor respektive fasta ämnen?
24.
Hur många väteatomer har en alkan med 14
kolatomer?
25.
Skriv den matematiska formeln för hur
man beräknar antalet väteatomer hos alkaner.
26.
Visa med formel och uträkning hur man
kan beräkna hur många väteatomer en alkan med 19 kolatomer har.
27.
Vad är en isomer?
28.
Rita strukturformel för normalbutan och
isobutan.
29.
Varför har dessa två isomerer olika
egenskaper?
1. Vad
menas med dubbelbindning?
2. Vad
heter den grupp av kolväten som har dubbelbindningar?
3. Rita
strukturformeln för eten och ange molekylformeln
4. Vad
används eten till?
5. Vad
menas med trippelbindning?
6. Vad
heter den grupp av kolväten som har trippelbindningar?
7. Rita
strukturformeln för etyn och ange molekylformeln
8. Vad
används etyn till?
9. Vilka
två namn har det kolväte som används till svetsning?
10.
Vad menas med att ett kolväte är
a) Mättat
b) Omättat
11.
Varför reagerar omättade ämnen så lätt
med andra ämnen?
12.
Varför finns det inte något ämne som
heter meten?
Kan du rita en
metynmolekyl?Måndagen den 3:e december
Ma 9a
Prov på fredag. Arbete.
NO 8a
Uppgifter att arbeta med till provet nästa vecka:
Stora boken:
Prov på fredag. Arbete.
NO 8a
Uppgifter att arbeta med till provet nästa vecka:
Stora boken:
Gör klart om
nervsystemets sjukdomar:
·
Huvudvärk,
hjärnskakning, dyslexi, ADHD, epilepsi, depressioner, ryggmärgsskador
Frågor (s. 314-321, 324-327) Stora boken
1.
Hur snabbt kan
en nervimpuls röra sig enligt boken?
2.
Vad kom vi fram
till för hastighet?
3.
Vad menas med
a)
Centrala
nervsystemet
b)
Perifera
nervsystemet
c)
Sensoriska
impulser
d)
Motoriska
impulser
e)
Reflex
f)
Hjärncentra
4.
Vad händer med
hjärnan när man dricker alkohol? (s.345)
5.
Vad menas med
att hjärnan ”belönar oss”? (s.346)
6.
Varför blir vi
så lätt beroende av droger? (s.346)
7.
Varför kan det
vara så svårt att bryta ett beroende? (s.346)
8.
Vad är abstinens
och när får man det? (s.347)
9.
Vad menas med
att kroppens tolerans för droger ökar? (s.347)
10.
Rita en nervcell och sätt ut namn på delarna
11.
Vilken funktion
har:
a)
Hjärnhinnorna
och vätskan runt om hjärnan
b)
Hjärnbarken
c)
Hjärnbalken
d)
Lillhjärnan
e)
Hjärnstammen
f)
Ryggmärgen
Lightboken:Gör klart om
nervsystemets sjukdomar:
·
Huvudvärk,
hjärnskakning, dyslexi, ADHD, epilepsi, depressioner, ryggmärgsskador
Frågor (s. 166-173)
light
1.
Vad kom vi fram
till för hastighet hos en nervimpuls?
2.
Vad menas med
a)
Centrala
nervsystemet
b)
Perifera
nervsystemet
c)
Sensoriska
impulser
d)
Motoriska
impulser
e)
Reflex
f)
Hjärncentra
3.
Vad händer med
hjärnan när man dricker alkohol? (s.184)
4.
Vad menas med
att hjärnan ”belönar oss”? (s.184)
5.
Varför blir vi
så lätt beroende av droger? (s.185)
6.
Varför kan det
vara så svårt att bryta ett beroende? (s.185)
7.
Vad är abstinens
och när får man det? (s.185)
8.
Rita en nervcell och sätt ut namn på delarna
9.
Vilken funktion
har:
a)
Hjärnhinnorna
och vätskan runt om hjärnan
b)
Hjärnbarken
c)
Hjärnbalken
d)
Lillhjärnan
e)
Hjärnstammen
f)
Ryggmärgen
Länk till ljudbok:
http://www.liber.se/Kampanjer/Grundskola-kampanj/Spektrum/Spektrum-Biologi/Spektrum-Biologi-mp3/
Kapitel 16 samt alldeles i början av kapitel 17 om droger
tisdag 27 november 2012
Tisdagen den 27:e november
Ma 8a
Vi arbetar vidare med ekvationer. Klassen är riktigt duktig på ekvationslösning
Mentorstid
Avslutningströja.
Svårt att bestämma sig!
NO 8a
Vi har pratat lite om nervsystemets sjukdomar.
Ma 9a
Matteprov fredagen den 7:e december, alltså fredag NÄSTA vecka...
Vi arbetar vidare med ekvationer. Klassen är riktigt duktig på ekvationslösning
Mentorstid
Avslutningströja.
Svårt att bestämma sig!
NO 8a
Vi har pratat lite om nervsystemets sjukdomar.
Ma 9a
Matteprov fredagen den 7:e december, alltså fredag NÄSTA vecka...
måndag 26 november 2012
Måndagen den 26:e november
Ma 9a
Vi jobbar på med rymdgeometrin, snart dags för diagnos.
NO 8a
Vi har avslutat och lämnat in labrapporterna från laborationerna i onsdags.
NO 9a
Vi jobbar med instuderingsfrågor på kolkemin idag.
Vi jobbar på med rymdgeometrin, snart dags för diagnos.
NO 8a
Vi har avslutat och lämnat in labrapporterna från laborationerna i onsdags.
NO 9a
Vi jobbar med instuderingsfrågor på kolkemin idag.
lördag 24 november 2012
Fredagen den 23:e november
9a och 9b åkte till gymnasiemässan i Älvsjö. Allt fungerade bra.
Hemresan blev lite kaotisk pga ombyggnationer och avspärrningar vid Älvsjö station.
Vi missade vårt planerade tåg men hann med nästa och alla elever som behövde hinna med bussar gjorde också det!
Hemresan blev lite kaotisk pga ombyggnationer och avspärrningar vid Älvsjö station.
Vi missade vårt planerade tåg men hann med nästa och alla elever som behövde hinna med bussar gjorde också det!
Onsdagen den 21:a november
Ma 8a
Fortsatt algebra
Hur arbetar vi formellt med tex x + 7 = 12 och 5x - 7 = 13
NO 9a
Ett försök att få synpunkter i helklass om vad som stressar klassen och hur vi ska kunna hjälpa dom...
NOlab x 2 8a
Vi har tagit reda på hur fort en nervimpuls färdats i kroppen.
Labbat, mätt, räknat OCH skrivit första labrapporten gemensamt.
Nästa vecka ska vi jobba klart med labrapporten mha kamratbedömning så att det de lämnar in ska bli så bra som möjligt!
Fortsatt algebra
Hur arbetar vi formellt med tex x + 7 = 12 och 5x - 7 = 13
NO 9a
Ett försök att få synpunkter i helklass om vad som stressar klassen och hur vi ska kunna hjälpa dom...
NOlab x 2 8a
Vi har tagit reda på hur fort en nervimpuls färdats i kroppen.
Labbat, mätt, räknat OCH skrivit första labrapporten gemensamt.
Nästa vecka ska vi jobba klart med labrapporten mha kamratbedömning så att det de lämnar in ska bli så bra som möjligt!
Tisdagen den 20:e november
Ma 8a
Vi har börjat med ett nytt område - algebra.
Här lägger vi ner stort arbete på att lära oss ett matematiskt korrekt sätt att hantera ekvationer som kommer att gynna oss under framtida ekvationslösning.
NO 8a
Hjärnan fortsätter vi med
Ma 9a
Vi jobbar på med volymer.
Vi gick igenom samtliga formler för att få en överblick av sammanhanget.
Vi har börjat med ett nytt område - algebra.
Här lägger vi ner stort arbete på att lära oss ett matematiskt korrekt sätt att hantera ekvationer som kommer att gynna oss under framtida ekvationslösning.
NO 8a
Hjärnan fortsätter vi med
Ma 9a
Vi jobbar på med volymer.
Vi gick igenom samtliga formler för att få en överblick av sammanhanget.
onsdag 14 november 2012
Onsdagen den 14:e november
8a
Matteprov.
Hög frånvaro tyvärr.
NO 9a
Sista genomgången inför fredagens minitest.
Viktiga begrepp delas ut.
VIKTIGA BEGREPP
s. 82 – 88, 90 – 91, 93 stora boken
s. 49 – 51, 52 – 54 (ej buller) lightboken
Ljud skapas av vibrationer
När något svänger bildas förtunningar och förtätningar i tex luft
En ljudvåg är förtätningar och förtunningar som sprider sig åt alla håll
Avståndet mellan två förtätningar eller förtunningar kallas en ljudvåg
Ljud behöver materia tex luft, vatten eller mark för att fortplanta sig
Ljudets hastighet i luft är ca 340 m/s och i vatten ca 1500 m/s
Åska är ljudet från en blixt
Frekvens är antalet svängningar/s och mäts i Hertz (Hz)
Människor hör mellan 20 – 20 000 Hz
Ultraljud är ljud med högre frekvens än 20 000 Hz
Infraljud är ljud med lägre frekvens än 20 Hz
Eko – ljud som studsar tillbaks
Ekolod – mäter avstånd med hjälp av ljud som studsar
Hög ton – kort våglängd och hög frekvens (tunn, kort och hårt spänd sträng). Kallas också för diskantton.
Låg ton – lång våglängd och låg frekvens (tjock, lång och löst spänd sträng). Kallas också för bastoner
Stark ton – starkt ljud
Svag ton – svagt ljud
Resonans – medsvängning, ett sätt att förstärka ljudet.
Ljudstyrka kallas ljudnivå och mäts i decibel (dB)
Länk till talbok, kapitel 5:
http://www.liber.se/Kampanjer/Grundskola-kampanj/Spektrum/Spektrum-Fysik/Spektrum-Fysik-mp3/
NO 8a Vi labbar med en nervimpuls hastighet och smyger in lite matte genom att hantera medelvärde och median och göra hastighetsberäkningar. Vi tittar på del 3 av "den unga hjärnan".
Matteprov.
Hög frånvaro tyvärr.
NO 9a
Sista genomgången inför fredagens minitest.
Viktiga begrepp delas ut.
VIKTIGA BEGREPP
s. 82 – 88, 90 – 91, 93 stora boken
s. 49 – 51, 52 – 54 (ej buller) lightboken
Ljud skapas av vibrationer
När något svänger bildas förtunningar och förtätningar i tex luft
En ljudvåg är förtätningar och förtunningar som sprider sig åt alla håll
Avståndet mellan två förtätningar eller förtunningar kallas en ljudvåg
Ljud behöver materia tex luft, vatten eller mark för att fortplanta sig
Ljudets hastighet i luft är ca 340 m/s och i vatten ca 1500 m/s
Åska är ljudet från en blixt
Frekvens är antalet svängningar/s och mäts i Hertz (Hz)
Människor hör mellan 20 – 20 000 Hz
Ultraljud är ljud med högre frekvens än 20 000 Hz
Infraljud är ljud med lägre frekvens än 20 Hz
Eko – ljud som studsar tillbaks
Ekolod – mäter avstånd med hjälp av ljud som studsar
Hög ton – kort våglängd och hög frekvens (tunn, kort och hårt spänd sträng). Kallas också för diskantton.
Låg ton – lång våglängd och låg frekvens (tjock, lång och löst spänd sträng). Kallas också för bastoner
Stark ton – starkt ljud
Svag ton – svagt ljud
Resonans – medsvängning, ett sätt att förstärka ljudet.
Ljudstyrka kallas ljudnivå och mäts i decibel (dB)
Länk till talbok, kapitel 5:
http://www.liber.se/Kampanjer/Grundskola-kampanj/Spektrum/Spektrum-Fysik/Spektrum-Fysik-mp3/
NO 8a Vi labbar med en nervimpuls hastighet och smyger in lite matte genom att hantera medelvärde och median och göra hastighetsberäkningar. Vi tittar på del 3 av "den unga hjärnan".
Tisdagen den 13:e november
Ma 8a
Sista lektionen under provet.
Mange var med och stöttade.
Tyvärr dålig arbetsaktivitet trots 2 lärare i klassen. Vi måste höja ribban!
NO 8a
Vi gick igenom hjärnans huvuddelar.
Sen tittade vi på del 2 av "Den unga hjärnan".
Ma 9a
Rymdgeometri
Sista lektionen under provet.
Mange var med och stöttade.
Tyvärr dålig arbetsaktivitet trots 2 lärare i klassen. Vi måste höja ribban!
NO 8a
Vi gick igenom hjärnans huvuddelar.
Sen tittade vi på del 2 av "Den unga hjärnan".
Ma 9a
Rymdgeometri
Måndagen den 14:e november
Ma 9a
Rymdgeometri, vi gick igenom volymenheterna, tex kubikmeter, kubikdecimeter
NO 8a
En "göra klart lektion" om hjärnan
NO 9a
utgick pga bad
Rymdgeometri, vi gick igenom volymenheterna, tex kubikmeter, kubikdecimeter
NO 8a
En "göra klart lektion" om hjärnan
NO 9a
utgick pga bad
onsdag 24 oktober 2012
Tisdagen den 23:e oktober
Ma 8a
Vi bestämde att vi ska flytta FRAM, alltså tidigarelägga matteprovet.
Nytt datum kommer här + på månadsbladet.
NO 8a
Nervceller, nervsystemet.
Nya ord:
Axon, dendrit, synaps, impuls, myelin, centrala - och perifera nervsystemet
Ma 9a
Sista lektionen innan provet. Bra arbete.
Under profiltiden tidigare idag hade jag 5 elever från 9a och vi arbetade stenhårt 60 min.
Vi bestämde att vi ska flytta FRAM, alltså tidigarelägga matteprovet.
Nytt datum kommer här + på månadsbladet.
NO 8a
Nervceller, nervsystemet.
Nya ord:
Axon, dendrit, synaps, impuls, myelin, centrala - och perifera nervsystemet
Ma 9a
Sista lektionen innan provet. Bra arbete.
Under profiltiden tidigare idag hade jag 5 elever från 9a och vi arbetade stenhårt 60 min.
måndag 22 oktober 2012
Måndagen den 22:a oktober
9a
Idag hade vi Farid Nolan på besök igen med Mathivation.
NO 8a
Vi har börjat så smått med hjärnan och nervsystemet
NO 9a
Fortsatt arbete med evolutionsserien. Alla NOlektioner denna vecka jobbar vi på med den. Inlämning onsdag v.45. Det man inte hinner i skolan blir läxa!
Idag hade vi Farid Nolan på besök igen med Mathivation.
NO 8a
Vi har börjat så smått med hjärnan och nervsystemet
NO 9a
Fortsatt arbete med evolutionsserien. Alla NOlektioner denna vecka jobbar vi på med den. Inlämning onsdag v.45. Det man inte hinner i skolan blir läxa!
Fredagen den 19:e oktober
Ma 8a
Enligt planeringen. Arbetsro och flit
Ma 9a
Prov på kapitel 1 nu fredag v.43
No 9a
Introduktion Evolutionen. Läsning av text. Påbörjat skissa på serien som ska lämnas in onsdag v.45
Enligt planeringen. Arbetsro och flit
Ma 9a
Prov på kapitel 1 nu fredag v.43
No 9a
Introduktion Evolutionen. Läsning av text. Påbörjat skissa på serien som ska lämnas in onsdag v.45
onsdag 17 oktober 2012
Onsdagen den 17:e oktober
Då är vi igång igen....
Ma 8a
Superduktiga! Och i takt med planeringen nu.
Vi repeterade triangelns area och ritade höjder i trianglar.
Rätt lätt område, geometrin i 8:an
NO 9a
Redovisning av exkursionsdagen.
6 grupper redovisade. Vi drog över lite på tiden. Den tiden får man tillbaks onsdag nästa vecka.
Vill bara påminna:
De är mycket svårt för mig att bedöma din insats om det var du som satt vid datorn och klickade fram powerpointen.
NO 8a
Klassen fick välja vilket område de vill starta med inom biologin och klassen röstade fram hjärnan och nervsystemet. Området kör i gång på måndag.
Ma 8a
Superduktiga! Och i takt med planeringen nu.
Vi repeterade triangelns area och ritade höjder i trianglar.
Rätt lätt område, geometrin i 8:an
NO 9a
Redovisning av exkursionsdagen.
6 grupper redovisade. Vi drog över lite på tiden. Den tiden får man tillbaks onsdag nästa vecka.
Vill bara påminna:
De är mycket svårt för mig att bedöma din insats om det var du som satt vid datorn och klickade fram powerpointen.
NO 8a
Klassen fick välja vilket område de vill starta med inom biologin och klassen röstade fram hjärnan och nervsystemet. Området kör i gång på måndag.
tisdag 9 oktober 2012
Tisdagen den 9:e oktober
Ma 8a
Repetition av diverse från kap 1
NO 8a
Till läxförhöret:
Du ska veta vem Mendelejev var
Du ska kunna rita atomer upp till atomnummer 20
Du ska veta hur atomen är uppbyggd.
Du ska kunna ange vilken laddning en atom får som jon, antingen genom att utläsa det ur det periodiska systemet eller rita.
Använd anteckningarna och instuderingsfrågorna.
Instuderingsfrågorna:
Stora boken: s. 290 – 295 light: s. 146-149
Repetition av diverse från kap 1
NO 8a
Till läxförhöret:
Du ska veta vem Mendelejev var
Du ska kunna rita atomer upp till atomnummer 20
Du ska veta hur atomen är uppbyggd.
Du ska kunna ange vilken laddning en atom får som jon, antingen genom att utläsa det ur det periodiska systemet eller rita.
Använd anteckningarna och instuderingsfrågorna.
Instuderingsfrågorna:
Stora boken: s. 290 – 295 light: s. 146-149
1.
Varför kommer vi
ihåg Mendelejev?
2.
Vilka partiklar
är en atom byggd av och var i atomen finns de?
3.
Vad menas med
atomnummer?
4.
Vad är en period
och en grupp i det periodiska systemet?
5.
Varför kallas
grundämnena i grupp 18 för ädelgaser?
6.
Vad är en
valenselektron?
7.
Rita en
svavelatom. Sätt också ut namnen på alla skal. Markera valenselektronerna med
färg.
8.
Rita en
argonatom. Markera valenselektronerna med färg.
9.
Vilket
grundämne är vanligast i universum? Ej light
10.
Vilket grundämne
är vanligast på jorden? Ej light
11.
Vilket grundämne
är vanligast i människokroppen? Ej light
12.
Vad menas med
ädelgasstruktur? (stora boken: s. 297 sista
stycket, )
13.
Vad är
oktettregeln? (Ej för light)
14.
Vad har
grundämnena i grupp 1 gemensamt?
Vilken laddning som jon får grundämnena
i grupp 1?
15.
Vad har
grundämnena i grupp 2 gemensamt?
Vilken laddning som jon får grundämnena
i grupp 2?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)